Snart kan jag dö lycklig.

Idag har varit en dag av total lycka som kommer gå ner i historien, iallafall i min historia. Hela dagen började med en trivial skoldag som jag inte kommer fortsätta prata om, utan det som verkligen är det som är viktigt är vad jag fann i brevlådan när jag hade kommit hem. Framför mig låg ett litet blått paket, med texten "Webhallen" skinandes upp i ansiktet på mig. Genast fylldes min kropp av en enorm lycka som bara kan jämföras med ett barns lycka i en leksaksaffär. Jag kände mig som ett barn igen, och jag hoppade och fnittrade in genom ytterdörren och drog sönder hela paketet, och framför mig låg den heliga graalen. Mass. Effect. 2. Ett spel som jag har väntat på att få hålla i mina händer sen jag för första gången spelade genom det första Mass Effect, och fick uppleva dess totala storhet. Med ett universum och en story som är varje sci-fi älskares våta dröm, är denna spelserien min heliga graal, och nu hade jag det andra spelet i serien. Rakt i mina händer.
Genast sprang jag upp på mitt rum och satte i spelet i mitt xbox och installerade första disken medan jag fixade fram alla collector's edition erbjudande jag hade fått för att ha betalat lite extra för något jag älskar. Sen till slut, när spelet hade installerats, så satte jag mig ner och spelade. Och jag slutade inte förrän jag var tvungen att äta. Sen fortsatte jag igen, framtills klockan nio på kvällen. Sammanlagt hade jag då spelat i SJU timmar och FYRA minuter, och varenda sekund, nej. Varenda tusendel var något jag älskade otroligt mycket.

Over and out.